8. nov, 2014

Det blir aldrig som förut

...kanske jag måste skriva så för att ingen ska tro att jag glömt G. Vet inte varför jag har behovet att alltid och hela tiden säga att han var och han kommer alltid att vara min number one. Jag saknar honom nått så otäckt mycket, önskar att ingen i hela världen nånsin behöver känna det jag känner, smärtan är helt outhärdlig. 

Men, jag har träffat en kille som håller på att försöka laga ihop mej. En sockersöt kille med ett hjärta av guld. Så, vad jag än skriver från och med nu ;  vad som än händer så älskar jag min Geysirpojke, nu och för alltid